Martinus Laurentii CD

8 framsida

På släktforskardagarna i Östersund i augusti 2004 släppte MGF version 1 av Martinus Laurentii CD, med ättlingar till kyrkoherden i Torp, Medelpad. Denna CD är nu överförd till USB. Försäljningen av CD:n har upphört.

USBn innehåller 13522 ättlingar till Martinus Laurentii och totalt så finns det 18360 personer på skivan från ca 1525-1961. Skivan innehåller också den stora Huss-släkten.

OBSERVERA att Huss-föreningen 2023 släppte en egen USB med sin stora databas. Denna finns till försäljning på MSF föreningslokal på Grönborgsgatan 3.

MGF är medveten om att alla ättlingar till Martinus Laurentii inte finns på skivan.

Gör din beställning till Mari-Anne Bergström eller passa på att köpa skivan
på något av föreningens arrangemang.

Text från omslaget på CD:n:

Martinus Laurentii ättlingar

Denna innehåller i första hand ättlingarna till Martinus Laurentii, kyrkoherde i Torp 1563-1610. Då    Martinus dotterdotter Märta Stigzelia var gift med den som anses vara Huss-släktens stamfar, Erik Nilsson Huss så innehåller skivan också delar av denna släkt.

En sonson till Erik Nilsson Huss hette Johan Huss och denne var gift med Anna Lambert. Anna var syster till    sjörövaren och plantageägaren Jonas Lambert från Umeå. Mycket intresse har ägnats åt arvtagarna till denne upphovsman till de Lambertska milliarderna.

Underlaget är sammanställt från olika källor. I grunden ligger Thord Bylunds släktdatabas. Denna har    kompletterats med uppgifter från olika forskare, bl.a. från Tony Jonsson i  Älandsbro. Vi har också fått tillgång till släktföreningen Huss släktregister.

Man kan gott säga att alla med någon härstamning från västra Medelpad är släkt på minst en linje med    Martinus. Observera att vi på grund av sekretesshänsyn inte tagit med personer som är födda efter 1934, om inte dessa ingår i syskonskara där äldsta syskonet är fött före detta år.

Martinus Laurentii

Enligt Bygdéns Härnösands stifts herdaminne kom ML antagligen från Hälsingland. Senare forskningar har visat att han var son till Lars Mårtensson i Njurunda (Y). Med anledning av kriget mot Danmark-Norge som utbröt 1563, rapporterar Hälsinglandsfogden Mats Mickelsson i brev 28 augusti 1563 till kung Eriks beryktade prokurator, Göran Persson, att han tagit del av den skrivelse, som kyrkoprästen i Torp, Mårten Larsson utfärdat till sina grannar, innehållande de underrättelser denne erhållit av prästerna i Jämtland om, att ”2000 jutar och ändå flere nalkades i avsikt att bränna och härja”.

Själv blev kyrkoherden så svårt betungad med inkvarteringar, då de svenska trupperna drog upp till    Jämtland. Därför fann kunglige krigsöversten Claudius (Collart) Gallus sig föranlåten att befria honom från den gärd till krigsfolkets behov som han liksom andra präster bort utgöra, belöpande sig i fetalier    till 10 pund 1 fjärding (brev dat. Torp 5 februari 1564).

Jämte övriga Medelpadspastorer avgav herr Martinus i Torp trohetsförsäkran åt kung Johan III på landstinget i Njurunda 3 november 1568. Genom kungl. brev 6 april 1569 erhöll herr Mårten ½ pundläst spannmål (6 pund) i vederlag för en socken, som han mist (Haverö) och är lagd under Hogdals prästegäll i Hälsingland.

Till Älvsborgs lösen 1571 utgav han 40 mark 6 öre, utgörande 1/10 av värdet på hans lösegendom, som angavs vara: silver 60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1, 1 häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark.

I brev 17 februari 1572 till kungl. kamreraren Peder Håkansson vilken kyrkoherden kallar ”sin    scholebroder”, omtalar han att under hans antecessors tid avgick Haverö från Torps pastorat. Själv hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kung Erik ej ville rygga sin salig faders brev, förunte    han honom en halvpundläst.

Ej länge sedan hade detta vederlag blivit återkallat, och nu beder han, att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag, eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning av kungens krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m.fl. För besväret ville han skänka brevmottagaren ett gott björnskinn. (Orig. i Medelpads handl.1585).

Genom kung Johans brev 4 mars 1585 återfick kyrkoherden vederlagsspannmålen, vilken då liksom förut skulle    utgå med 6 pund. Han underskrev 16 februari 1577 liturgiens antagande, 1593    Uppsala mötes beslut, prästerskapets försäkran 19 februari 1594 och riksdagsbeslutet i Uppsala 23 februari samma år samt Söderköpings riksdagsbeslut 22 oktober 1595.

ML torde ha dött 1610, ty följande års tiondelängd är bevittnad av efterträdaren. Kyrkoherden var ägare till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt om arvskiftet mellan barnen.”Salige herr Mårten hade i sin livstid med sin hustrus samtycke ärnat sin yngste son Lars Vikegården efter sin död,    den andre sonen Michael försörjde han med giftermål och ett gillt hemman    i Ö i Borgsjö socken, de övriga två sönerna, som till prästämbete komne voro, skulle icke hindra dem, utan taga sina arvsparter i Gästa (Njurunda) och Fränsta (Torp) jämte de sex systrarna”.

Men sedan herr Mårten död var, gillades icke hans vilja, utan barnen fick genom lottning sina arvsparter jord i de olika fastigheterna. Med syskonens samtycke hade Lars köpt den del i Fränstahemmanet, som fallit på systern Britas lott, och ville nu ge den åt brodern Mikael i utbyte mot hans part i Viken för att få hela detta    hemman i egen hand. Då de icke kunde sämjas, hänsköt Lars saken till    rätten, som resolverade, att jordbytet skulle ske. Denna dom förutan gav Lars sin broder Mikael 15 daler penningar i god vilja, och uti goda mäns närvaro lovade de med brev och sigill vara väl förlikta och åtskiljda, ”thet iagh fruchter Michil ey vill hålla med sit lösachtige sinne”, har domaren tillagt.”

G. m. Elisabeth Karlsdotter,
Barn:
Abraham, faderns efterträdare som kyrkoherde
Mikael, hemmansägare i Ö, Borgsjö (Y)
Brita, g m Peder Jönsson i Hov, Hackås (Z)
Katarina, g m kyrkoherden Petrus Joannis i Njurunda (Y)
Elisabet, g m kyrkoherden Matthias Helgonis i Njurunda (Y)
Barbro; Isak Clarman, kyrkoherde i Hälsingtuna (X), d. 1653
Lars, yngste son,  hemmansägare i Viken, Torp (Y); dessutom 2 döttrar.